14 maj 2014

Sken ovan moln


dina blomster till bröst vätskas vid läpp, samt smeks, varsamt men hett, i böljande komst till magen därvid, likt en ocean, en stilla, som sedan utmynnar i en aros af amour, där saltet i vassen smakas av, målförandes som en virvel i damm, darrandes nås dynorna av ångande briser med stänk av hav, himlen når klaraste nivå, änskönt ditt sinnes knopp vandrar uppenpå moln, vi båda erfar paradisets disiga äng, i sakralitetens fång






























~

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar